Arbetet bakom det kunden ser
I kapitel 2 mötte du yrket och redde ut namnfrågan: butikskommunikatör och visual merchandiser är samma yrke i den officiella yrkesklassificeringen. Det här kapitlet handlar inte om vem butikskommunikatören är, utan om vad hen gör. Vi följer arbetet moment för moment: först vardagens moment och arbetsgången från uppdrag till uppföljning, sedan skillnaden mellan butiken och webbutiken, därefter förutsättningarna i olika branscher – och till sist alla dem som arbetet görs tillsammans med.
Kärnan i arbetet är att skapa en känsla genom det kunden ser. Det görs med en säljande layout och med varor placerade så att de kommer till sin rätt – i den fysiska butiken, i webbutiken eller i skyltfönstret. I butiken handlar det om att förstärka butikens koncept, varumärken och sortiment genom säljande varupresentationer och skyltfönster. Målet är aldrig bara att det ska bli fint: yrket är specialiserat på att främja försäljningen av varor, särskilt genom att visa upp dem.
Arbetet styrs av det som händer just nu. En skyltning byggs ofta utifrån det butiken satsar på för tillfället – aktuella kampanjer och aktiviteter – och utifrån hur mycket som finns i lager av varje vara. När lagret ändras eller en ny kampanj startar görs ytan därför om.
En skyltning är en uppbyggd visning av varor, i skyltfönstret eller inne i butiken. Vardagens moment kretsar kring den: skyltningar monteras och organiseras om, och varor, hyllor, skyltar och dekor flyttas, byts, ändras eller läggs till och tas bort efter behov. Fönstret arrangeras om när lagret ändras och när nya satsningar ska fram. Lägg märke till mönstret: ingenting står färdigt särskilt länge. Skyltningen lever med butiken.
Två moment till hör till vardagen, fast de syns mindre. Det ena är att undersöka: vilka trender gäller nu, och vad utmärker de kunder butiken vill nå? Det andra är att bedöma det som byggts: fungerade skyltningen, och vad tycker kunder och kollegor om den? Att bygga är alltså bara mitten av arbetet – före bygget ligger tankearbete, och efter det en bedömning.
För att klara allt detta behöver du två kunskaper som bär allt annat i yrket. Du behöver förstå hur kunder beter sig när de köper, och du behöver kunna dina produkter. Även försäljningsteknik och datorvana räknas till yrkets nödvändiga färdigheter.
Gör en spaning redan i veckan. Gå in i en butik du brukar besöka och leta efter något som nyss har ändrats: en flyttad hylla, en ny skyltning vid entrén, ett omgjort fönster. Fundera på vad som kan ha utlöst ändringen – en säsong, en kampanj eller en vara som tagit slut.
Från uppdrag till uppföljning
Hur går då ett exponeringsarbete till, från början till slut? Ordet varuexponering mötte du redan i kapitel 1 – nu följer vi arbetet bakom en sådan. Ett exponeringsarbete går sällan i en enda rörelse. Det går att dela upp i fyra steg, och vi följer dem i den ordningen genom hela boken: uppdraget, formgivningen, genomförandet och uppföljningen. Stegen finns för att du ska kunna hålla ordningen i huvudet när du själv ska exponera – ordningen är en hjälp, inte en regel som varje arbetsplats följer likadant.
Det första steget är uppdraget. Allt börjar med att något ska exponeras: vissa varor, en viss yta, av ett skäl. Uppdraget ska inte bara tas emot – det ska tolkas och undersökas. Undersökningen kan gälla själva uppdraget, temat och de produkter eller varumärken som ska visas. Vad ska temat vara? Ofta avgörs det av årstiden, av aktuellt mode och aktuella trender, av en särskild händelse eller av en kampanj. Vilka varor ska visas? Det avgörs i samråd med den personal som beslutar om varorna. Hit hör också efterforskning: att undersöka trender, butikens egenskaper och vad målgruppen behöver, och att utveckla ett eget förslag som svarar mot uppdragsgivarens mål. Arbetsplatserna ser olika ut, som du såg i kapitel 2: en del arbetar i butiker som ingår i en kedja med centrala stödfunktioner, andra i små fristående butiker där det egna handlingsutrymmet och ansvaret är större.
Det andra steget är formgivningen. Nu får idén form: ett visuellt koncept tas fram – en samlad idé för hur varorna och ytan ska se ut. Idén blir till prydligt idématerial med skisser, bilder och prover på färger och tyger, som presenteras för uppdragsgivare, chefer, kollegor och andra som berörs. Här ligger ett moment som är lätt att missa: någon ska säga ja. Förslaget ska godkännas innan bygget börjar, och arbetet ska hålla sig inom den budget som finns. Till steget hör också att kunna läsa en planritning – en ritning över lokalen sedd uppifrån – och föreställa sig vad som händer i rummet när saker flyttas. Stanna upp här ett ögonblick: varför tror du att förslaget ska godkännas innan bygget börjar? Ge två skäl innan du läser vidare.
Det tredje steget är genomförandet. Nu byggs skyltningen, men inte på måfå. Momenten läggs först i en tidsplan, med tider för varje del av bygget. Skyltningen ska bli klar i tid, och den ska hålla ihop under hela den tid som är överenskommen. Själva bygget känner du igen från förra avsnittets vardagsmoment: montera, flytta, byta och justera tills ytan stämmer med förslaget.
Det fjärde steget är uppföljningen. När skyltningen har stått en tid bedöms dess effekt. Återkoppling från kunder och medarbetare samlas in och analyseras, och ändringar görs om det behövs. Utvärderingen gäller också helheten – hur väl lyfte skyltningen och bilderna varorna och varumärkena? – och den ska sluta i förslag på förbättringar. Ibland granskas också försäljningsrapporter, för att se vilka varor som sålt bra och dåligt. Det hör till det som kan ingå i yrket, inte till det som alla måste kunna. Vad gör du sedan med det du fått veta? Behåll det som fungerade, ändra det som inte gjorde det – och ta med dig svaret till nästa gång.
Uppföljningen gör arbetsgången till ett kretslopp: det en skyltning lär dig tar du med in i nästa uppdrag. Och du kan pröva ordningen i smått redan nu. Välj något litet du snart ska göra – en affisch, ett inlägg, ett bord som ska ställas i ordning hemma eller i skolan. Tolka uppdraget först: vad ska det få folk att göra, och vilka är de? Skissa två förslag i stället för ett. Visa någon som får välja och säga ja. Sätt en tid och gör klart. Fråga efteråt två personer vad som fungerade och vad du borde ändra. Då har du gått alla fyra stegen – i miniatyr, men på riktigt.
Butiken och webbutiken – samma uppdrag, olika verktyg
För yrket är den fysiska butiken och webbutiken inte två skilda världar. Uppgiften är att se till att varorna exponeras på rätt ställen och ger rätt känsla – i fysisk butik, i e-handel eller i skyltfönster – för att öka försäljningen och hjälpa butiken att nå sina mål. Lägg märke till att alla tre platserna ryms i samma uppgift. Samma färdighet att ta fram butiksdesign gäller också butik, katalog och webbutik, och i genomförandet kan samma skyltning fotograferas och läggas ut på nätet tillsammans med den fysiska, med en ljussättning som framhäver varorna i båda kanalerna. Huvuduppgiften finns alltså kvar också när arbetet sker digitalt. Det som skiljer är utförandet.
Vad skiljer då, mer exakt? En svensk forskargrupp undersökte frågan under åren 2015 till 2017, i 17 studier där kundernas reaktioner i fysiska och digitala butiker mättes med bland annat ögonrörelsemätning (eye-tracking). Det visuella arbetet i butik var i studierna ett redskap med flera syften: i första hand att synliggöra varor och öka försäljningen av dem, men också att stärka butikens varumärke och att skapa en butiksatmosfär – en stämning i butiken. Även en digital butik hade en atmosfär, och den kunde enligt rapporten påverka kundens upplevelse minst lika starkt som i en fysisk butik. Tre av skillnaderna är särskilt användbara för dig som ska arbeta i båda kanalerna.
Den första gäller kunden. På nätet låg kundens fokus mer på att söka och få det bekvämt, medan upplevelsen vägde tyngre i den fysiska butiken. Samma del av den visuella marknadsföringen kunde därför spela olika roll i de två kanalerna.
Den andra gäller produktbilden. I webbutiken är bilderna kundens enda sätt att granska varan före köpet. I den fysiska butiken kan kunden oftast granska varan på plats – där används produktbilder framför allt för att visa varor som inte finns inne. Bilden gör alltså på nätet det jobb som varan själv gör i butiken. Och det jobbet visade sig vara svårt. Kunderna hade svårt att bedöma varornas storlek, form, material och färg utifrån bilder, och bedömningarna av storlek tog längre tid och blev sämre på skärm än framför en hylla. Rådet till handeln blev därför att visa varan så att intrycket på skärmen stämmer med den verkliga varan. Prova tanken direkt: välj i huvudet ett plagg du äger. Vad av det du vet om det skulle synas på en bild – och vad skulle inte göra det?
Den tredje gäller ordningen. Den bild kunden såg först fick mycket uppmärksamhet och blev en referenspunkt för resten. Hur sortimentet ordnades, och vilka varor som mötte kunden först, påverkade hur hela sortimentet uppfattades – och ett sortiment som var lätt att överblicka i nätbutiken gav mer positiva reaktioner. Att lägga varorna i rätt ordning på en webbsida är med andra ord ett hantverk, precis som att bygga en yta i butiken.
Ett exempel ur samma forskning visar att kanalerna inte följer samma regler. I ett tidigare experiment med skyltdockor påverkade det kundernas vilja att köpa ett plagg om dockan hade huvud eller inte – men bara i den fysiska butiken. På nätet syntes ingen skillnad. Dra inte slutsatsen att dockor ska se ut på ett visst sätt. Fundera i stället: vad säger exemplet om att flytta en lösning som fungerar i den ena kanalen rakt in i den andra?
Prova själv i kväll. Välj en vara du känner väl – ett par skor, en schampoflaska, ett spel. Leta upp den i en webbutik. Vad kan du avgöra ur bilderna, och vad kan du inte avgöra? Jämför med vad du vet efter fem sekunder med varan i handen.
Olika branscher, olika förutsättningar
Det du hittills har läst om – momenten, ordningen och kanalerna – görs på arbetsplatser där förutsättningarna skiljer sig åt. Tre frågor gör skillnaderna synliga: vad som säljs, vem som arbetar med varorna och vad som präglar vardagen.
Börja med vad som säljs. I kapitel 2 mötte du skillnaden mellan dagligvaror och sällanköpsvaror. Detaljhandeln delas in efter den: dagligvaruhandeln säljer varor för löpande konsumtion, och sällanköpsvaruhandeln rör mer sporadiska inköp – som kläder, skor och sportvaror. För den som arbetar med varorna blir det två olika vardagar. I dagligvaruhandeln präglas dagen av varuflödet: varor beställs, packas upp och prismärks innan de fylls på i hyllorna. I fackhandeln ligger mer av arbetet i mötet med kunden: att informera om varor och priser och att ge råd om användning och skötsel. Tänk på skillnaden nästa gång du handlar mjölk och nästa gång du köper hörlurar. Mjölken plockar du direkt ur hyllan. Innan du väljer hörlurar finns det någon i butiken vars uppgift är att informera och ge råd.
Vem som gör exponeringsarbetet skiljer sig också. Alla butiker har inte en anställd dekoratör. I mindre butiker utan en sådan sköter säljaren skyltningen och dekorationerna själv, och att presentera varorna utifrån butikens koncept och känsla är en av säljarens uppgifter. Det här är viktigt för dig: kapitlets innehåll är användbart även om du aldrig får titeln butikskommunikatör. Blomsterbutiken är ett tydligt exempel. Där ingår affärens alla uppgifter i yrket: att ta emot och prismärka varor, exponera dem, ge service och ta betalt, och arbetet följer årets högtider. I salongen säljs varor vid sidan av en tjänst. Att sälja och ge råd om hårvårdsprodukter ingår i frisörens arbete, och hudterapeuten hjälper kunden att hitta rätt produkter för hemmabruk, ger individuella råd och säljer dem. Att sälja och ge råd hör alltså till jobbet även där kärnan är en behandling.
I e-handeln, till sist, finns inga kunder i lokalen. På lagret plockas, packas och färdigställs varorna efter en orderlista – listan över vad en kund har beställt. Kunden möter i stället butiken på skärmen. Där gör produktbilderna och sortimentets ordning det jobb som skyltningarna och hyllorna gör i den fysiska butiken.
Gå till sist tillbaka till en butik du ofta besöker – i tanken eller på riktigt. Välj en enda yta och titta noga. Syns det att någon har byggt den med avsikt, och vad får dig att tro det? Ställ sedan avsnittets tre frågor: vad säljs här, vem arbetar med varorna, och vad präglar vardagen?
Ingen skyltar ensam
Så här långt kan det låta som om butikskommunikatören gör allt på egen hand. Så är det inte – en stor del av arbetet består av att komma överens med andra. Vilka är de andra, och varför behövs de?
Den första motparten är de som bestämmer över varorna. Vad som ska skyltas avgörs i samråd med berörd personal – det såg du i arbetsgångens första steg. Bakom varorna finns i sin tur inköparen. Inköp planeras noggrant, och inköparen behöver veta hur stor åtgången är och samarbetar därför med försäljningssidan. Utan det samarbetet finns inget att exponera.
Den andra är butikens säljare. Butikskommunikatören instruerar säljteamet om skyltningen, hjälper dem att tolka riktlinjerna och utbildar dem i hur det visuella konceptet genomförs. Rollen har god produktkunskap, och därför kan utbildning och stöttning av butikens personal ingå i arbetet. I butiken kan det också finnas särskilda ansvar att samordna med: en person är ofta ansvarig för en varugrupp, och en annan kan vara kampanjansvarig.
Den tredje är leverantörerna av det visuella materialet: ställen som varorna visas på, dekoren och skyltarna. Utan materialet går förslaget inte att bygga, och priset på det äter av samma budget som resten av arbetet. Relationerna med leverantörerna ska därför byggas varaktiga, och förhandlingarna med dem sker alltid inom budgetens gränser.
Den fjärde är kunderna själva. Att upprätthålla kundrelationer är en av yrkets nödvändiga färdigheter, och kundernas återkoppling är en bärande del av uppföljningen.
I medelstora och stora företag finns en femte motpart: marknads- och säljfunktionerna, som yrket arbetar mycket nära. Det hänger ihop med något du redan vet – skyltningar byggs ofta utifrån aktuella kampanjer, och då måste den som bygger och den som planerar kampanjen tala med varandra. I webbutiken ser motparterna delvis annorlunda ut: där samarbetar den som ansvarar för e-handeln med IT-avdelningen, logistiken och försäljnings- och marknadsavdelningen.
Till ett yrkesmässigt samarbete hör till sist att känna sin egen gräns. Den som är skicklig vet var den egna kompetensen och det egna ansvaret slutar, och lämnar över till rätt person – en elektriker kopplar till exempel elen, inte den som bygger skyltningen.
Därmed har du kapitlets helhet. Du vet vilka moment arbetet består av och i vilken ordning de kommer: uppdraget, formgivningen, genomförandet och uppföljningen. Du vet att butiken och webbutiken är samma uppdrag i två utföranden, och att produktbilden bär ett tungt ansvar på nätet. Du har sett hur förutsättningarna skiljer sig mellan branscher. Och du vet att ingen skyltar ensam. Pröva minnet innan du går vidare: gå tillbaka till arbetsgångens fyra steg och para ihop varje steg med minst en av motparterna i det här avsnittet. Jämför med en klasskamrat – valde ni samma?